Om man verkligen vill få förverkliga drömmen om den egna kolonilotten så får man vara beredd på att ha en slant i startkapital och en rejäl dos tålamod beroende på vart man vill ha sin kolonilott. Varje koloniträdgårdsförening har en egen kölista och ser över sina egna sökande. Om man har en barnfamilj eller är utbildad trädgårdsmästare, arborist eller liknande så kan man få förtur till en lott eftersom personer med sådana kunskaper kan vara till nytta för hela föreningen. När någon vill sälja sin lott så går den först tillbaka till föreningen som köper “hem” den vid så kallat “hembud”. Det är föreningen som värderar lotten och sedan erbjuds den till samma pris som föreningen köpte den till någon på kölistan. Man får inte själv sälja sin lott och man får inte heller göra någon vinst på den. Man måste vara myndig och skriven i Stockholm för att få ha en kolonilott i Stockholm med omnejd och det är inte tillåtet att ha mer än en.

En odlingslott utan stuga utanför Stockholms tullar kan man i regel få inom en tvåårsperiod men innanför kan man få vänta betydligt längre. När man köper en jordlott utan stuga betalar man för den i befintligt skick med de växter som finns där och eventuell redskapsbod, växthus eller dylikt. För en odlingslott betalar man medlemsavgift till sin trädgårdsförening och arrende för sin jordlott.

En stuglott kostar mer än en jordlott och då köper man stugan och lotten med sina träd, buskar och plantor i befintligt skick. En stuglott kan variera i pris mellan 70 000 kronor till 250 000 kronor i inköp. Därefter betalar man dessutom medlemsavgift till sin trädgårdsförening och arrende för jordlotten. Om man söker en stuglott utanför Stockholms tullar kan man få vänta minst två år, men förhoppningsvis har man en inom tio år. Innanför tullarna är det betydligt längre väntetid då det kan ta upp till 20 år innan man får tag i en.